Wynja-runan dragen för andrag gången för 4/2, 2012

Wynja-runan dragen för andrag gången för 4/2, 2012

 

Wynja-runan för 4 Februari, 2012

 

Intressant det som pågår med Bjarka tre gånger och nu Wynja andra gången.

Kylan är stark utanför dörren, Sol skiner och träden är klädda i vit frostskrud. Om tre dagar är det fullmåne, första gången efter julmånaden. Då firas Diserna av många. Diser är ett samlingsnamn för feminina krafter och varelser eller väsen inom fornseden. Det som av många kallas för asatro. Årets rörelse, sedd med fornseden som bas, innebär att denna tid på året, januari och februari och fram till Vårdagjämningen i mars är en begynnande livsrörelse i naturen. Det är som om fröet har börjat gro och just spräckt sitt hölje.

[box] En vän uttryckte det en gång så vackert:

– Det är den där första rörelsen i magen som en gravid kvinna känner. Wynja-runan ger oss det oskuldsfulla, det barnsliga och glädjerika över att finnas till och bara vara i naturligt tillstånd av harmoni och aktiv relation med dig själv och din omgivning.[/box]

 

Så en video på ted.com som jag vill dela med mig av.

 

Joan Halifax: Compassion and the true meaning of empathy
 

Kärlek, omtanke, medkänsla är inte ord som direkt knyts an till då man nämner fornsed eller asatro och vikingatid. Arvet från historiskt tid, så som vi uppfattar det kanske inte stämmer riktigt med hur det var en gång och framför allt inte hur jag verkar för hur det skall vara i relationer idag.

 

Värderingar i livet och värderinga i fornseden. Vad har fornsedskollektivet för värderingar idag, Vad är människans plats och uppgift i livets vandring? Vad har fornseden för svar på syftet med livet?

 

För mig så finns svaren i bland annat runornas ring, de talar sitt språk och knyter an till naturen som växer kring oss människor nästan oberoende vad vi gör. Vi kan välja att i handling skapa mer samvaro, gemenskap, harmoni och glädje. Vi kan välja att bry oss om varandra och leka, dansa, sjunga tillsammans och jag menar detta både i bokstavlig bemärkelse och i form av inre tillstånd av lek, lätthet och livsdans. Wynja-runan ger oss detta och det börjar inombords i kärleksfullt, harmoniskt och medkänsla till dig själv.

Det finns en hel del människor som är fokuserade på att detta året, 2012, är ett speciellt år. Enligt vem? Tolkare av Maya kalendrar och andra västerlänningar såsom du och jag som är berörda och kanske oroade av det som sker och det som vi skapar. Med ”Vi” avser jag mänskligheten där du och jag är ansvariga lika fullt ut som de som arbetar i företag som kan bestämma om vad som skall lägga pengar på, fossila bränslen för att ge energi, skall det satsas på kortsiktigt lönsamma projekt eller vad som är värdefullt för liv, för kommande människors fortsatta möjlighet till liv. Det du och jag gör, det tillstånd spelar roll. Alla profetior i världen är ovidkommande om vi håller kvar tillstånd av begränsning, av rädsla, av separation gentemot allt. Oss själva, omgivningen, och framför allt människor som vi möter. Inkatraditionen har profetior och min kära vän Anna Sutherington skriver en bok om dessa. Vi är i Taripaypacha, vilket betyder “tiden då vi möter oss själva”. Detta innebär att det som vi har inombords i vårt emotionella, själsliga matris, kollage eller personliga väv(orden för samma sak är många) kommer fram och blir tydligt för oss. Det tar sig form i själv värderingar, nivå av självkärlek, alla tillfällen som vi har klankat ned på oss själva, blivit nedvärderade och hånade, fått ironiska kommentarer etc. dessa kommer upp, kommer i dager och blir synliga. Wynja-runan ger oss idag hopp om att vi har möjligheten att vända på det mörka och tunga och låta Solstrålar värma även om det varit kallt innan!

Datum som kan vara av värde: Venuspassagen 6 juni, Sommarsolståndet 21 juni och Vintersolståndet

Att fylla förtio

Skrevs några dagar innan födesledagen i maj:

Att fylla år kan innebära så mycket och innefatta många olika känslor och lager av minnen. På Fredag fyller jag förtio år. Givetvis är morgondagen som vilken annan dag som helst. Solen går upp, vandrar over himlavalvet och sjunker ned. Detta datum är ju ändå speciellt för att just på den dagen så föddes jag. Valde att komma till livet.

I den mekaniska, den fysiska delen av livet så är det inte ett eget val utan konsekvenser av två individers gemensamma handling som skapar. Vi må tycka och tänka och framför allt känna som vi gör angående dessa två människor och de omständigheterna omkring vår egen befruktelse men

det enkla faktum och insikt att det är kärlek i skapandet, i att livet fungerar som det gör på det fysiska planet ger en självklar existensberättigande. Att det är kärlekskraft i själva befruktelsen!

PÅ det emotionella, det själsliga och psykologiska planet så ger födelsedagen en möjlighet att självrannsaka, observera och slopa och skapa nytt i självbild, i syfte med livet och motiv till att fortsätta. Att fundera, och manifestera sig själv igen och igen, varje dag och bli mer och mer fri från räddslobasserat varande och aggerande till kärleksvarande. På det andliga planet, det gudomliga inom oss; det större perspektivet som fritt rör sig mellan alla plan av existenser kommer med de nya perspektiven i livet, kommer med kärlekssmeket i själens mörka skrymslen och vrår. kommer med insikten att varje stund är unik och fylld av kärlek och kraft. Blott vårt minne av det som varit som hakar på det som är just nu innehåller emellanåt rädslans boja. Denna boja hålla oss från kärlekens frihet att i stunden bejaka vårt sanna väsen, att säga ja till viljan inom oss, säga ja till nya lärdomar, nya erfarenheter och säga ja till att nya områden i det själsliga rummet som ännu styrs av rädsla, smärta och förminskande belyses och får komma ut i ljuset och försvinna i kärlekskraftens smekning.

Trummande vid Förtifesten

Trummande vid Förtifesten

Skrivet 15 juni:

Dagen i sig, den dag då jag föddes för förtio år sedan är ju väldigt speciell för mig så klart. Den markerar mitt första andetag. Oberoende vad du tror eller upplever om det som sker före och efter födelsepunkten och dödspunkten så markerar det första andetaget levnadspunternas start såsom jag uppfattar livet. Att hedra, ära och älska min egenfödelsedag innebär att älska mig själv. Den kärlek som utgår inifrån och manifesterar sig utåt, kärleken som manifesterar sig i att jag finns till och varje punkt är unik i din sinnerliga upplevelse.

Jag höll en fest för att fira mig själv och det var uppskattat av mig själv och hos dem som kom.