Ett ledord till:
TÅLAMOD
Att ha mod att tåla det som är obehagligt just i stunden, just nu. Att stå ut är lätt att assosiera till. En bild av en människa som står kvar fast det rgnar och blåser och skorna håller på att frysa fast i marken.
Tålamod är en dans mellan att hantera sig själv sina egna önskningar, principer och mål relaterat till någon annan människas eller situation. Finns upplevelsen av makt över det egna valet och upprätthållande av det så är det upplevt negativa i att uthärda och stå kvar i obehag något positivt ändå.
Är makten av valet att tåla och stå kvar given från jaget till någon annan så förminskas autonomieten och tolkningsföreträdande av livet då överväger smärtan och destruktivitet gentemot personen själv sker. Det leder till mer eller mindre trauma. En situation där modet att tåla och så att säga härda ut leder till dysfunktion och då det mer värdefullt att lämna och göra något annat. Det kan vara att göra något annat, bara än det som gjorts tidigare och det kan vara att bryta relationen helt.
När det gällar andra människors beteenden så har tålamod mycket värde. Då andra beter sig på ett sätt som är oönskat så innebär tålamod en mental öppenhet att det finns en annan förklaring som jag själv inte vet om. Då är tålamodet riktat internt gentemot sina egna tankar och känslor. De yttre händelserna är stimuli och det som sker internt i tankar, känslor sker i samspel med varandra. Vi kan lätt förlora oss själva i våra interna känsor och tankedans som får ett eget liv och blir lätt till sitt eget väsen eller i alla fall ett tillstånd. Då tappar vi autonomitet och går igång. Då behövs det något som bryter så att något nytt kommer in i det egna. Bara tanken att:
– jag har inte all information, det kanske har hänt något som jag inte alls vet något om!
Är ett sådant bryt som ger kraft till modet att tåla mer, finnas kvar. Stå kvar i det som är, finnas kvar i relationen till den andra människan eller situationen.
Bara tanken kan få oss att ändra på tillståndet:
