Diser, kvinnor och män, ettiketter

Hmm, fyra personer har röstat på att vid  Disablot firas Disorna, alla feminina krafter. Är detta rätt så har du vunnit ett leende från Frigga, för det är rätt.

Inom Forn Sed så firas och helighålls det feminina skapandet och varandet. Jag tycker att vi män kan bli klart bättre på att lyssna och stilla våra inre och ge kvinna mer plats, mer hänsyn för den som hon är, för att vi är olika men klart lika värda som människor. Vi är relativa varelser, jämför hela tiden det som är med något annat. Utifrån detta så kan vi inte berätta fullt ut så att en som lyssnar helt förstår hur det tex. är att vara kvinna eller man. Har du varit något annat?

Jag ledde ett skapande samtal med män under Urvision i sommras. Det var några män som opponerade sig att överhuvudtaget bruka ettiketterna kvinna och man, ville först och främst se sig och andra som människa. Detta är vi klart båda.

I vårt samhälle och kultur i Sverige idag så uppfostrar vi flickor att relatera till och pojkar att fylla en funktion. Tyvärr så försvinner det relationsbasserade varandet för männen mer och mer desto äldre han blir om han inte är villig att jobba med sig själv. För harmoniska människor relaterar till det utanför sig själv och sig själv samtidigt som de fyller en funktion i livets mångfaseterade varande.

Kvinnor och män är lika värda men olika! Låt oss fira likheter såsom skillnader. Jämstäldighets debbatt och feminister “skjuter ofta fel” när de annamar stereotypt manligt beteende och vi män har ansvar att lyssna, att relatera till det feminina, till kvinnor. Jag är där jag själv måste jobba på att bryta min uppväxts mönster, lyssna på min kära Anne-Li för hon är vis.

2 reaktioner till “Diser, kvinnor och män, ettiketter”

  1. Det är viktigt att vi försöker lyssna på varandra…och som du säger fira olikheterna. Att kunna se styrkan i just olikheterna. Kul att du har hittat någon som du håller kär och vill lyssna på!!!
    Kramar till er båda/Helené

    1. JA lyssnandet är det som vi alla får återkomma till hela tiden oberoende vem det är som kommunikationen är med, en man, en kvinna, eller sig själv. Värdet med min kommunikation är den respons som jag får, är jag missförstådd är det mitt problem och fel därmed mitt ansvar att se till att hjälpa den andre att förstå det jag vill förmedla/kommunicera.
      Kärleken till Anne-Li blir djupare för var gång som vi möts, var gågn som vi är i samförstånd, och framför allt var gång som vi missförstår varandra och leder oss själva tillbaka till kärleksvarnde inimitet och närhet.
      Kram på dig Helené!!
      SkallePer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *