Det är mycket rörelser i Väven*,
inom och utom och mellan människor nu.
Det är att hålla de interna flödena igång i tanke-känslo-kropp-system och låta livet veckla ut sig som en
Näckrosblomma som flyter på vattenytan.
———
I skrivande stund är det juletid i det avlånga landet Sverige. Juletid innebär att snart är det Vintervända eller vintersolstånd som de flesta kanske kallar denna vändning oftast innebär att det är energipåslag i både materia och subtila energifält. Genom kulmen i solståndet skall vi och då byggs kraft upp bit för bit så att året är tomt för stillheten två veckor efter själva vändningen. I Sverige märks denna vändning och det finner jag som unikt för denna longitud som skiljer sig så klart gentemot andra longituder närmare ekvatorn.
Människa är i sig själv del av helheten och helheten i Väven speglas i människas struktur.
I dikten ovan så symboliserar vattenytan det undermedvetna med rörelser och processer i individ likväl kollektiv. Dessa rörelser är nära och likt Näckrosen som har en lång stjälk ned i vattnet och jorden i sjöns botten har vi spirituella rötter ned i det stora och näringsrika Jorden och det kollektivt undermedvetna. Tillgång till denna näring, dvs information, är lätt att tillgå med lite träning och effektiva metoder. Dessa sätt är enkla och komplicerade samtidigt beroende på vem det är som möter metoderna och de synsätt som tarvas för att kunna nyttja dem. De sker på internt plan i människas medvetande när kroppen är en del, och bara en del, av den helhet som människa är. Färden går inåt och metoderna kan kallas hugflykt. Att flyga med tanken/medvetandet och kroppen finns kvar
*Väven/Livsväven är en symbolbild för hur allt i livet är sammanlänkat och via Väven är var liten del i kommunikation med Helheten som är odelbar och genomströmmas av Anden. Detta är andevetenskap och spirituell kunskap i direkt erfarenhet i den subjektiva upplevelse av livets verklighet. Alla delar denna verklighet, dock ej samma upplevelse.
