Svar på Joel Halldorf ledare Hedendomens återkomst på Dagens hemsida
Ja den hedniska moderna rörelsen är på frammarsch. I Sverige har vi fem registrerade trossamfund som jag känner till. Dessutom även gräsrots-hedningar som det finns ännu mer av, de som finns i lokala grupper. Många har sina kontaktytor via social media. Själv är jag aktiv i en organisation som heter samfundet Forn Sed Sverige som funnits i 25 år.
Avkristnandet av Europa har lett till att människor som är andliga söker sig till det egna och inte en import. Den “skriva på näsan” attityd som många kristna och kristna organisationer uttrycker, upplever många vara både skrämmande och väldigt tragisk. “- kom till oss för vi har rätt och alla andra har fel!” leder till att människa idag inte vill ha med dem att göra.
Den hedendom som Joel Halldorf skriver om måhända ej är samma hedendom som jag själv identifierar med. Han utgår nog mer från den mest enkla av deffi itio er av hedendom: attså fort en person ej är kristen så är denne hedning. Jag misstänker att det är utanför Halldorfs kunskap om modern hedendom. Vore kul med ett samtal!
Min egen livsvandring startade mig inom protestantisk frikyrklighet och efter en hel del steg vandrade jag in i skandinavisk hedendom. Detta ger mig rätt viktiga perspektiv och insikter i detta ämne. Att det gudomliga finns i och utöver det som är skapat eller format är för mig självklart. Tar jag den Poetiska Eddan som kristna ofta tar bibeln, dvs på orden så är materien danad av gudomligheters gärningar. Metaforiskt beskrivet i form av en stor kropp där delar blir till himmel, vatten, berg och träd etc.
De tre danande bröderna i Eddan, är utanför det skapta. I nutid så uppfattar jag det gudomliga i sina många nyanser som verksamt i det formgivna och att de är utanför samtidigt.
En likhet med Halldorfs påpekande att ibland så tar livet en inte dit man vill och då korset som symbol för detta finns i hedendomens beskrivning av Väven. Livsväven, Urdaväven eller Nornornas väv. Då det för en hedning sker något annat än det som avsetts så är talesättet vanligt: det fanns inte i Väven. Att det avsedda ej var ämnat att ske.
Den kohandel som Halldorf syftar på är så tydligt ytlig. Eftersom han är utanför hedendom och forn sed/asatro, så är det tydligt. I vårt utövande så ger vi gåvor för vår relation med det gudomliga dess mångfald. Gåvor kan vara mjöd, frikt,bröd, mat. Men även uppmärksamhet, sång, dans eller helgade skålar åt det gudomliga. Kanske skulle Halldorf ha sökt kontakt någon av oss hedningar och fått mer information inför sin ledare än bara gå på plattityder och antaganden?
Det varande i “evigheten” hänvisar till “you get a pie in the sky when you die” som jag som före detta kristen upplever som mycket ytlig och självisk som den kohandel Halldorf kastar på hedendomen. Ärligt så uppfttar fattar jag inte modern hedendom att ha ett tydligt svar på vad som potentiellt sker efter dödens port. En av de vanligaste antagandena är att de som dör i stid hamnar i Valhall. Detta kan vara en möjlighet men flera finns och jag blir för spretig om jag följer denna tråd mer i detta svar.
Kristna ska göra rätt nu för de ska få en belöning sedan. Den djupare andliga relationen med det gudomliga finns i det nu som är just i stunden. Detta är lika sant för den kristne som den hedniske. För den aktiva personliga relationen med det gudomliga är nu i livet och bör ha värde nu liksom efter dödens port har gåtts igenom.
Paj-synsättet på rätt handlingar för att hamna i himlen tycker jag bådeär själviskt o h ytlig. Kanske lite utmanande för många att ta till sig, speciellt då värdering finns att religioner är i motsats och kamp med varandra i stället för gudomlig uttryck i olika former. För mig så innefattar min Hedendom att den både är livsbejakande i nuet samt transcendent samtidigt. Att Halldorf inte har detta i hågen förstår jag eftersom han inte är hedning. Seden har mer fous på nuet och relationer nu än potentialen för efterlivet.
Relioners kärna innebär spirituell rellation mellan människa och gudomligt medans det som är religion är de andliga former som människor kommer överens om tillsammans.
“Religion are the clothes we put on God”
– Tom Kenyon.
