Ande, Vilja och Varseblivning
Sol-runan nedvänd, och så här ser den ut:
I Stockholm är det mulet, Sol döljer sig av molnen som färdas och ändras gradvis. Stilla är vare sig moln eller Sol.
Värmen och ljuset är med under Dags vård i alla människors göranden.
Trots moln, regn och rusk kan människa alltid ändra på de metaforiska molnen som upplevs som vara ivägen för ljus, värme och Kärlek.
Minnet av kärlek då det är tufft har förmågan att vända åter i inre tillstånd av värmeflödande Sol.
Solstrålar som smeker hud, Leker med löven som röda dalar Till marken. Vän säger: Bladet är brunt och sonen har dött!. Åter falnat livskraften i stående systrar och bröder. Kraften i sav och tillväxten drar sig samman. Solstrålars smek är kort med oss, skyggt dalar hon snabbt som en blyg älskarinna, ovan vid uppmärksamheten i passionens Hetta. Solsmekningar på hud ger merliv åt människa.
Sol – även kallad Sunna – skiner på alla, hon gör inte val vem hon skall skina på eller inte skina på! Älska sig själv och ge ut den kärleken, omsorgen.
Genom kärleken till sig själv ser vi på livet och på varandra.
Delar med en vacker sång av Snatam Kaur med barn som sjunger på detta tema.
httpv://www.youtube.com/watch?v=VbCBJ05gdwc
Texten:
The sun shines on everyone, it doesn’t make choices.
When it rains it rains on everyone, it doesn’t make choices.
The One Spirit, lives in everyone, it doesn’t make choices.
We pray, we pray for everyone, we don’t make choices.
Peace to All, Life to All, Love to All,
Raam Raam Hari Raam Raam Raam Hari Raam
Raam: Raa is sun, Ma is moon. God’s creativity.
Hari: Seed of God
Sol-runan som ger liv, som ger värme och växande. Två veckor kvar till Vårdagjämning med ljusa delen av dygnet som övertagit den mörka delen. Vi som lever i norr möter ljus och mörker leken under året på ett mycket tydligt sätt. Jag var på Hawaii för ett antal år sedan och där går Sol upp och ned samma tid under hela året. Det är så klart inte några stora nyheter att ljus och mörker under året är olika. Men det är ofta så självklart att man bara lever sitt liv och reflekterar inte något om det. Det är i alla fall helt underbart att det blir ljusare och ljusare tycker jag!
[box]Låt ljuset växa inombords också. Ljus inombord innebär vänlighet, omsorg, tålamod att förstå, värme och passion till att agera det som ger tillväxt. [/box]
Sol-runan, ger strålande värme med solen och just idag är det varmare än flera veckor. Det droppar lite från snön och katten är ute och leker på dagen.
Har dragit Sol tidigare och idag ger jag lite annan fasett. Sol-runan är knuten till solen självt och ses i vår norröna mytskatt som kvinnlig och gick även under namnet Sunna. Hon är satt att o bestämd ordning i tid fara över himlen med sin bror Måne. De håller tid åt oss människor. En intressant del i vår tids indelning så är månad och år knutna till solen och månen. Inte veckan, den är en konstruktion med olika strukturer och längd beroende på kultur och tid.
Söndag är solens dag och vi kan fira Sunnas livgivande krafter på söndagar med en enkel liten ritual.
[box]Låt det skina med solens värme i ditt hjärta och sinne.
Säg ord till de kring dig som utrycker det du uppskattar och är tacksam för hos dem.
Tag en dryck som du gillar och för Solens värmande livgivande strålar häll på marken i tacksamhet och givmildhet. [/box]
En kall dag där jag bor i Sörmland, så Sol-runan, också solen själv, är mig eftertraktad. Denna tiden på året är Disatid (som jag skrev kort om igår) och att Bjarka-runan drogs igår och Sol-runan idag påvisar samstämmighet. Solen är feminin i den nordiska traditionen hennes bror heter Måne. Sunna är ett annat namn på Sol.
Solkraft att lysa, att värma, kärlek men inte med erotisk och sexuell energi. Det är platonisk kärlek, som mellan föräldrar och barn eller syskon. På svenska har vi bara ett ord för kärlek men flera typer eller kärleksenergier. Grekiskan har flera ord och agape är ett av dem. Det är ordet för den all-omspännande gudomliga kärleken. Sol lyser med sina stålar på oss, vi behöver inte förtjäna det. Vi är värdefulla som vi är och har egenvärde i själva existensen. Vår handlingar väljer vi och de är flyktiga såsom vågorna på stranden, de finns, skapar konsekvenser men ett tag senare är de borta, ersatta av nya. Vi håller ibland kvar värderingar och åsikter om de gamla gärningar som både vi själva och andra har gjort.
[box]
Dö skall ditt fä, * dö dina fränder,
döden ock drabbar dig själv;
men domsfrejden * dör aldrig
för den som dömedes gott.
Döden ock drabbar dig själv;
men ett jag vet, som aldrig dör:
domen över varje död.
(Haves ord, Edvin Thall översättningn)[/box]
”domen över varje död” domen till döds som utförts är så klart slutgiltig. Den som är död är död, men texten säger domen och inte människan. Jag uppfattar detta som en utmaning mer än en sanning som är fast. Utmaning att vända på domen, vända på fördömande, på nedvärderande, på att vara eller blivit kränkt av någon. Håller jag kvar vid det och släpper ej in kärlekens värme som Solens strålar, då står domen fast och is och död, det vill säga, separation och likgiltighet. Det är jag själv som har domen och som vidmakthåller den. Det kan ofta vara egots vilja. Egot är den röst inombords som säger ”jag vill” det är den där som inte kan eller vill se eller uppfatta ett annat perspektiv. Då finns Sols kärleksfulla strålar som värmer och Ass-runan som ger oss nya perspektiv.
Vi har möjligheten att ta emot och sprida denna värme inom oss och till alla vi möter för om vi inte hjälper och stöder varandra, vad skapar vi då för värld?