Ur-runan och Feh-runan hamnade tillsammans i handen efter ett antal vändningar och vridande i påsen.
Denna kombination är mycket intressant och hur de är kopplade tillsammans, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt.
Båda har med kreatur, fäboskap att göra, Ur med den odomestiserade och vilda urkon/tjuren emedans Feh är det tämjda djuret. I runcirkeln ligger dessa två även brevid varandra. Ur står för början och den vilda kraften i skapandet. Den Fornnordiska sagan beskriver att livet danades från fätätningar och förtunningar mellan två extremer, Eld och Is som möts i Ginnungagap(det vidöppna gapet) och om jag hoppar över lite i myten så kommer det till en urko som slickar fram och därmed danar liv som heter Ymir(den dånande) Denna vildko, Audhumla(den ymmnigt kulliga) ger mjölk i överflöd till Ymir. Så klart finns det mycket mer att förtälja om detta och vad som sker sedan. Det får lämnas till en annan gång.
Så småningom i sagan kommer vi människor till form, färg och liv. På sätt och vis är vi en liknande utveckling från det vilda spretiga till det mer medvetna och riktade.
Tolkning:
Ur kan ses som det brinnande passionerade JA:et för att leva, för något kul och Feh kan då tolkas som sättet att ta detta vilda ja! som liksom skjuter åt alla håll, och rikta det i medveten tydlig handling eller till ett specifikt projekt. Feh står även för pengar, resurser, till något som kan ombandlas till något. Ta det vilda som när dig likt
Varning är då det tämjda tappar sin passion, sin lekfullhet och det otämjda. Då pengar blir den enda ligger i fokus i livet och det som man brinner för, det som absorberar dig, försvinner, ja då kan det vara värdefullt med det vilda i livet.
Det jag skriver är inte helheten och alla aspekter av denna runa utan några av dem som rör sig i mig i skrivande stund.